Vi är kattvakter igen. Till en liten kaxig rackare som klev rakt ur transportburen och in i vårt hem. Både min älskade fru och jag tänkte att det här går aldrig väl, Krusmons kommer göra slarvsylta av slyngeln. Fast två dagar senare ser vi fortfarande ut som levande frågetecken för Krusmons bär sig åt som om kungen har kommit på besök. Ett fräs och lite blängande och sedan var hårbollarna bästa kompisar. Vi undrar vem av dem som har fått något hårt i huvudet, haha. Istället för att hålla på och passa på dörrar som håller katterna åtskilda, arrangera matplatser och kattlådor i separata rum och liknande har jag och min äkta hälft kunnat sätt oss in i factoring (läs mer här) och hur Johanna kan ha nytta av det i sitt företag. Nu har det varit tyst lite väl länge i huset. Det är är med andra ord dags att gå och undersöka vad Krusmons och hans lille gäst håller på med.

En rödrandig katt